Into the Fjäll

Jag vet att det dröjt lite för mig att publicera ett inlägg om fjällvandringen som vi kom hem ifrån i tisdags. Första dagarna efter en resa brukar gå åt att återställa saker, slappa och diverse. Tanken var att jag skulle fixa ett inlägg igår men eftersom jag hade en järnkeps storlek XL efter en mycket trevlig kväll/natt i fredags så fick det helt enkelt dröja tills idag.

5:e juli gick starten för vår resa. Vi satte oss på en Swebus till Stockholm för att därifrån ta nattåget till Kiruna. Egen sovkupé på hela typ 3 m2 =). Lite lyxigt då de egentligen rymmer tre personer. Första dagen vi kom upp hade vi inte räknat med att gå något men vi hann nästan med en hel dagsetapp. Upp till Kebnekaise var antalet vandrare oroväckande många och det kändes nästan som man gick på ett turiststråk. Efter det blev det allt glesare i leden och större delen av vandringen stötte vi på ca 3 sällskap om dagen. Vår tur gick från Nikkaloukta till Vakkotavare, ca 7 mil. Då vi en dag gick två dagsetapper samt att vi hade en reservdag så var effektiv vandringstid drygt 4 dagar. Vi var heller inte framme vi d singi stugorna då vi hittade en liten led över fjället i stället. Den sög riktigt bra i benen. Ganska tur med vädret då det låg kring 15 grader och en hel del sol. den mesta av tiden Vi fick dock någon regnigare dag också. Obligatoriskt så råkade vi ut för ett oväder mitt uppe på kalfjället efter att ha gott nästan 2 mil den dagen. Det började blåsa upp och precis när vi skulle börja förbereda oss och säckarna för regn drog det in över oss. Snöblandat regn med hård vind. Kan säga att mina vattenavstötande handskar kunde kramas ur på någon minut. Efter 30 minuters vandring i skiten kom vi fram till kanten på kalfjället ner till en dal. Här bestämde vi oss för att slå läger och precis när vi fått upp tältet började åskan mullra mellan bergssidorna. Rätt mäktigt dån och nästa skyfall kom tätt därefter.
Tältplatsen som jag skrivit om i stycket över. Den låg på fjället precis ovanför Teusajaure. Härlig utsikt. Uppe på fjället under vår lilla "genväg". Låt oss säga att väckningen på mina byxor inte var den mest strategiska. Inköp av nya byxor ligger ganska högt upp på listan.

Vi hade ingen riktig "plan" för vad vi skulle göra med liggunderlagen när det började regna så det blev att improvisera med snöre och svart sopsäck.

Fjällvattnet var gott men framförallt kallt. Belv bara att bada upp till vaderna. Fötterna domnade efter några sekunder.Blev två båtturer också. Denna vid Teusajaure då enda vägen gick över sjön.

Platån vid kebnekaise-massivet.Ytterligaren än bild från samma plats. Leden går mellan bergssidorna.Hittade en underbart vacker dalgång efter att ha tagit "genvägen" över fjället. Perfekt att tälta på dalsidan och njuta av utsikten och solen.På sina ställen var det riktigt brant, både uppför och neråt. Värst var nog nerförs då det slet i knäna. Min säck vägde ca 25 kg och Malin med kamera bar på ca 17 kg. Efter att ha vägt mig före och efter resan kan jag konstatera att jag gått ner ca 5 kg. Tror också att en del muskelmassa omfördelats från överkroppen till benen.

Något som var fantastiskt var lugnet och avmoderniseringen. Mobiltelefonerna hade ingen täckning, gps:erna var inte fullt pålitliga och googlebilen har aldriga rullat fram mellan topparna. Efter kebnekaise var det först på slutmålet vi såg ett jetplan på höghöjd. Vi bjöds inte på så mycket djurliv trots att vi gick genom nationalparker med mycket älg och ren men även lo, järv och björn.Såg dock en del spännande fåglar som tex hökugglan på bilden ovan.

Måste säga att det var ganska så trivsamt att inte duscha på sju dagar. Var väldigt lätt att vänja sig vid smutsen. (Personbästa ligger dock på 10 dagar från lumpen) Dock är vi hemma igen och det är tyvärr allt för enkelt att vänja säg vid alla moderniteter och bekvämligheter igen.